tisdag 18 september 2012

Pajazzo

Jag läste dikten Pajazzo tillsammans med min grupp på svenska lektionen. Det var en väldigt dyster läsning som fick mig att se på livet med rött öga, i dikten berättade författaren (?) att du inte lyckats utnyttja din tid,  att det nu var för sent. Dikten var som en förolämpning för läsaren istället för en önskan eller något liknande men jag, som jag tror författaren ville, började fundera över vad jag gör med mitt liv och att jag måste utnyttja det och inte ödsla det som pajasen i dikten, en riktig kliché.

1 kommentar:

  1. Att se på livet med ett rött öga... intressant uttryck! Var kommer det ifrån? Blodsprängt rött, svidande rött, gråtande rödsprängt...
    Tänk att en dikt ändå kan säga en något, fast den är dyster och till och med som en förolämpning?!

    SvaraRadera